Under snart 25 år har NEPP och dess föregångare fungerat som energibranschens mötesarena kring aktuell energisystemforskning, där forskningen möter branschens företrädare och beslutsfattare. NEPP:s huvuduppgift har varit att visa hur balanserade och hållbara utvecklingsvägar för vårt energisystem kan åstadkommas samt hur energisystemet kan bidra till samhällets omställning i stort. Fyra år av forskning inom denna etapp av NEPP har tydliggjort den allt viktigare rollen för svensk el och fjärrvärme som centrala möjliggörare för samhällsomställningen. Denna rapport är mer än en slutrapport från forskningen inom denna etapp av NEPP, den väger också in resultat från en mängd andra forskningsprojekt samt från politiken, olika samhällsaktörer och branschen. Med andra ord är den en syntes av aktuell forskning inom området, som med systemsyn och helhetsperspektiv beskriver insikter och vägval i energiomställningen.

Här kan du hämta slutrapporten!

Den 15 december avslutades NEPP-projektets andra etapp med en digital konferens. Konferensen leddes av Profu och Energiforsk och samlade både forskare och företag kopplade till projektet men också inbjudna talare från bland annat Microsoft och LKAB.

På Energiforsks hemsida går det att läsa mer om konferensen. Rapporter, filmer  ch presentationer från konferensen finns tillgängliga på NEPP:s hemsida.

Nu jobbar projektledarna på Profu och Energiforsk vidare med frågorna som ska tas in i nästa etapp av forskningsprojektet. Planen är att starta den nya etappen under andra halvåret 2021.

Är ni intresserade av att deltaga i projektet är ni varmt välkomna att kontakta: Ebba Löfblad, 
e-post: ebba.lofblad@profu.se,
mobil: 0704–74 90 23

Många energikunder vill visa att deras energianvändning är ”bra”, exempelvis genom att den medför särskilt små utsläpp av växthusgaser. Energileverantörer erbjuder som ett svar på denna efterfrågan energiprodukter med särskilt små utsläpp. Ofta görs detta genom det som brukar kallas allokering.

Som en reaktion på invändningarna mot miljöprodukter baserade på allokering har det uppstått en efterfrågan på miljöprodukter som innebär additionalitet. Med det menar man att kundens val att köpa en viss miljöprodukt verkligen förbättrar den totala energiproduktionen, exempelvis minskar de totala utsläppen av växthusgaser.

Läs mer

I övergången mot en cirkulär ekonomi är nyttig görande av avfall och att använda detta som resurser en viktig hörnsten. Byggavfall och rivningsavfall är några av de största avfallsströmmarna både i Europa och Sverige och uppskattades till omkring 800 miljoner (2016) respektive 12,4 miljoner (2018) ton per år.

Genomförda plockanalyser i forskningsprojektet ”Reduktion av mängden brännbart bygg- och rivningsavfall” visar på att det brännbara byggavfallet till energiåtervinning skulle kunna minskas med drygt 30 procent enbart genom en väl fungerande källsortering och återvinning av främst plast- och pappersförpackningar.

Projektet genomfördes av RISE och Profu under 2018 och 2019 och har finansierats av RE:Source, Avfall Sverige, SBUF och tio energiåtervinningsbolag.

Läs mer i artikeln ur Husbyggaren, nr 4.2020

På uppdrag av Energimyndigheten och Energiföretagen Sverige har Profu utfört en serie modellberäkningar med energisystemmodellen TIMES-NORDIC som underlag till Energimyndighetens rapportering kopplat till EU:s energieffektiviseringsdirektivs (2012/27/EU) artikel 14. Avsikten med modellberäkningarna är ta fram underlag för bedömning av framtida ekonomiska potentialer för olika tekniker för värme- och kyla. Resultaten fokuserar på fjärrvärme- och fjärrkylatillförsel samt tekniker för uppvärmning inom bostäder och servicesektorn.”

Energimyndighetens slutrapport, för vilken Profus analys har utgjort underlag, lämnades den 30 november över till Infrastrukturdepartementet.

Ladda ned rapporten "Heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning".

Profu kommer med start i höst att dra igång en andra etapp av forskningsprojektet Energieffektivisering med effekt som genomförs i samarbete med det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Värmemarknad Sverige. Projektet syftar till att belysa effektbehovet som en dimension av energibehovet i fastigheter och analysera frågor kopplat till detta ämne som är av intresse för värmemarknadens aktörer. Denna etapp 2 av projektet kommer att bygga vidare på arbetet och resultaten från etapp 1 men också ta en ny riktning med mer fokus på ekonomi och prismodellernas styrning mot minskat effektbehov.

Läs mer om etapp 2

Rapporten "Energieffektisering med effekt" från etapp 1 hittar du här

Profu bevakar löpande utvecklingen inom de områden vi verkar. Under sommaren och hösten har vi sammanställt hur COVID-19 har påverkat den ekonomiska utvecklingen i Sverige och världen, de globala energimarknaderna med särskilt fokus på den svenska och europeiska energi- och transportsektorn. Vi har även kartlagt hur marknaderna inom avfall, returträflis, bio-olja och biobränsle har påverkats av pandemin. Fokus ligger på marknads- utveckling, prognoser och återhämtnings- strategier.

Utifrån vårt breda underlag kan vi nu analysera utvecklingsmöjligheter inom en rad olika marknader eller presentera en översikt över hur pandemin har – och kan – påverkat till exempel energi-, avfall- och transportsektorn.

Vill du veta mer, kontakta
Kjerstin Ludvig, mobil: 0708 - 42 33 22,
Martyna Solis, mobil: 0793 - 47 96 98 eller någon av våra kollegor.

Profu i samarbete med KTH, Stockholm Exergi AB och Sörab AB genomför ett forskningsprojekt Kemisk återvinning för cirkulära strömmar av plastavfall. Projektet pågår från januari 2020 till april 2021 och finansieras av Lidl Plastutmaningen. Målet med projektet är att ta fram implementerbara lösningar för att implementera kemisk återvinning som en komplettering till befintligt plaståtervinningssystem i Sverige. Det förväntas leda till högre materialåtervinning, förbättrad resurseffektivitet och cirkularitet och ökat miljövärde för samhället.

Läs mer

På uppdrag av ett antal svenska energiföretag som äger och driver kraftvärmeverk har Profu gjort en genomgång av de nyttor som fjärrvärmesystemens kraftvärmeverk bidrar med. I denna studie fokuserar vi på de nyttor som kraftvärmeverkens elproduktion bidrar med. Enkelt uttryckt handlar det om de nyttor kraftvärmeverket åstadkommer och som inte en motsvarande hetvattenpanna eller annan fjärrvärmeproduktion ger. Vi tar alltså inte med den nytta som kraftvärmeverkens fjärrvärmeproduktion skapar. Orsaken till att denna studie valt att fokusera på just värdet av elproduktion från fjärrvärmenäten är att det i samband med flera företags behov av nyinvestering i fjärrvärmeproduktion har uppstått en osäkerhet om utbyggnaden ska göras i form av kraftvärmeverk eller hetvattenpanna. De ekonomiska incitamenten för kraftvärme har bedömts vara dåliga.

Ladda ner en sammanfattning av rapporten