Ny plastkartläggning visar att återvinningen behöver öka
Återvinningen av plast står still. Det visar Naturvårdsverkets senaste plastkartläggning som beskriver varifrån plasten i Sverige kommer, hur stora mängder plastavfall som uppstår, hur avfallet behandlas och hur det sprids i naturen.
– Plastkartläggningen ger en nulägesbild av den svenska plastanvändningen. Det är ett viktigt kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med att ta hand om våra resurser och minska miljöpåverkan från plast, säger Hanna Ljungkvist Nordin, projektledare för kartläggningen.
Under 2023 sattes nästan 1,1 miljoner ton plastråvara på den svenska marknaden och 141 000 ton gick till materialåtervinning, motsvarande åtta procent av det kartlagda plastavfallet. Samma år gick omkring 1,2 miljoner ton plast till energiutvinning på svenska förbränningsanläggningar.
Förpackningsplast utgör det största användningsområdet, följt av plast i bygg- och anläggningssektorn, samt i fordon och däck. Många produkter som innehåller plast exporteras medan andra importeras, därför är mängden plastråvara inte densamma som mängden plast i de kartlagda produkter som sattes på marknaden i Sverige. Handeln med plastprodukter är komplex och kan inte kartläggas i detalj.
Tredje plastkartläggningen
– Kartläggningen fångar inte alla plastflöden, det finns mycket mer som vi inte kan säkerställa statistiskt eller ens uppskatta. Men den visar ändå tydligt att det behövs fortsatta insatser för en hållbar plastanvändning, säger Hanna Ljungkvist Nordin.
Plastkartläggningen är genomförd inom ramen för SMED Svenska MiljöEmissionsData, på uppdrag av Naturvårdsverket med Profu som projektledare och underkonsult till IVL Svenska Miljöinstitutet. Årets kartläggning är den tredje i ordningen.
– Tyvärr ser vi inte att återvinningen har ökat. Den står mer eller mindre still, även om enstaka flöden fungerar, som PET-flaskor med pant till exempel, men generellt ser vi att det behövs ett större tryck för att återvinningen ska ta fart. Det går inte av sig självt.
Flera EU-förordningar och lagkrav är på gång för att minska plastavfallet och öka cirkulariteten, bland annat den nya förpackningslagstiftningen PPWR och ny lagstiftning för uttjänta bilar. Inom FN pågår förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar.
– Viktigast framåt är att efterfrågan på återvunnen plast ökar, säger Hanna Ljungkvist Nordin.
Ur kartläggningen
År 2022 uppgick den globala plastproduktionen till över 400 miljoner ton.
Europas andel motsvarade knappt 59 miljoner ton.
Årligen hamnar mellan 5–13 miljoner ton plastavfall i haven.
Mängden plast i brännbart verksamhetsavfall har kvantifierats till 25 procent i ett stort, parallellt plockanalysprojekt.
Separat utsorterat plastavfall har större chans att återvinnas, men även dessa flöden har stor förbättringspotential.
