Vätgas kan bidra till ett balanserat elsystem
Vätgas kan utgöra en viktig flexibel resurs i det framtida energisystemet. Detta genom att bidra med både energi- och effektbalansering och frekvensreglering. Det framgår av ”Vätgas för ett balanserat elsystem” som Profu projektlett.
I projektet har man analyserat vätgasens roll som flexibel resurs i elsystemet sett utifrån olika perspektiv. Projektet har genomförts av Profu tillsammans med Sweco och RISE inom ramen för Energiforsks forskningsprogram för vätgas. Profus roll har varit att analysera vätgasens roll som en flexibel resurs utifrån ett systemperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av energisystemmodellering.
"Resultatet visar att, förutsatt att det finns ett behov av vätgas inom industrin, så finns det stora möjligheter att vätgas kan bidra med flexibilitet till elsystemet. "
Martin Hagberg, projektledare
– Det är idag många industrier som planerar för att satsa på vätgas och vår bedömning är att de skulle kunna medverka till att balansera elsystemet. Detta skulle på systemnivå bland annat kunna innebära ett dämpat effektbehov vid elpristoppar och ett bättre utnyttjande av väderberoende elproduktion, berättar Martin Hagberg.
Vid ett konstant industriellt vätgasbehov möjliggörs flexibel vätgasproduktion av en överkapacitet i elektrolysörerna och tillgång till vätgaslager.
– Elektrolysörernas drift kan då anpassas utifrån hur elpriset varierar. Man producerar vätgas när det är låga elpriser och använder lagrad vätgas när det är höga elpriser, fortsätter Martin Hagberg.
– Det blir visserligen en större investeringskostnad än om man inte har dessa möjligheter till flexibilitet, men projektets resultat tyder på att det under många förutsättningar totalt sett är en kostnadseffektiv lösning såväl för den enskilda aktören som för systemet som helhet, säger han vidare.
En annan variant där vätgas kan bidra till att balansera elsystemet är genom vätgasproducerad el, vilket Profu också har studerat inom projektet. Det innebär att man producerar vätgas med elektrolys, sedan lagrar vätgasen och därefter åter producerar el av vätgasen.
– Energiomvandlingen gör ju att man förlorar energi i de olika leden, men det som ändå kan motivera en sådan satsning är om det går att köpa väldigt billig el, till exempel när det blåser väldigt mycket. Då kan man producera mycket vätgas vid låga priser, vilket lagras och sedan producera el när det är höga priser.
– I våra modellanalyser är detta dock sällan ett kostnadseffektivt alternativ i Sverige. Det kan däremot vara mer intressant i länder som kan komma att ha en väldigt hög andel väderberoende elproduktion och en begränsad tillgång på annan flexibilitet, som exempelvis Tyskland, förklarar Martin Hagberg.
Andra delar i projektet har handlat om vilken roll vätgasen kan få på stödtjänstmarknaderna. Man har även undersökt under vilka förutsättningar som olika aktörer kommer att agera och förverkliga den teknoekonomiska potential som finns för vätgasen. Alla resultat finns samlade i en syntesrapport och tre delrapporter som nu är publicerade.
Ladda ner rapporterna här:
