– Under 2025 såg vi ett fortsatt elöverskott i norra Sverige med tydliga överföringsbegränsningar mot södra Sverige (elområde SE3 och SE4). Samtidigt påverkades södra Sverige i större utsträckning av fossil elproduktion i andra länder i det nordeuropeiska systemet. Det får tydliga konsekvenser för hur klimatpåverkan från elanvändning och elproduktion bör värderas, säger David Holmström på Profu. 

Rapporten bygger på modellberäkningar av det nordeuropeiska elsystemet och redovisar klimatvärden för olika profiler av elanvändning och elproduktion under 2025 – så kallad konsekvensel. 

För profilen ”medellast” (en genomsnittsförbrukning över året) bedöms klimatpåverkan under 2025 till cirka: 

• 60 kg CO₂e/MWh i elprisområdena SE1 och SE2 

• 360 kg CO₂e/MWh i SE3 

• 510 kg CO₂e/MWh i SE4  

De stora skillnaderna beror främst på överföringsbegränsningar i det svenska elsystemet samt en tydligare koppling i södra Sverige till en marginalproduktion på kontinenten med högre inslag av fossilbaserad elproduktion. 

Fortsatt nedgång av klimatpåverkan

Analysen visar samtidigt att klimatpåverkan från konsekvensel i ett längre perspektiv har minskat kraftigt det senaste decenniet. Framåtblickande scenarioanalyser indikerar en fortsatt nedgång i takt med att andelen förnybar elproduktion ökar i Europa. 

Beräkningarna baseras, liksom tidigare år, på ett konsekvensperspektiv – det vill säga hur en förändring i elanvändning eller elproduktion i ett svenskt elområde påverkar elsystemets totala utsläpp. 

– Till skillnad från andra metoder där man enbart tittar på medelvärde av produktion tar Profus klimatbokslut hänsyn till när och var el produceras och konsumeras, och inkluderar både skorstensutsläpp och uppströms utsläpp, exempelvis från bränsleutvinning och transporter, säger David Holmström, projektledare på Profu. 

Värdena kan användas som underlag i klimatbokslut och klimatredovisningar för verksamhetsåret 2025 för organisationer som vill tillämpa ett konsekvensperspektiv.