"Värmeberedskap är en samhällsreform"
Vi tar fjärrvärmen för given och det gör det till en tacksam måltavla. Om vi inte aktivt arbetar med att minska sårbarheterna i våra fjärrvärmeuppvärmda tätorter och städer så blir måltavlan desto större. Det menar energiberedskapsexperten Mikael Toll, som talar på konferensen Värmemarknaden i energiomställningen den 28 januari.
Var befinner vi oss i beredskapsfrågan nu?
– Jag har jobbat med de här frågorna i 25 år. För tio år sedan var det nästan ingen som pratade om civilt försvar. Nu är det fler som pratar om behoven av beredskap men fortfarande väldigt få som tar de grepp som behövs för systematiskt stärkta beredskapsförmågor. Jag menar att beredskap är en samhällsreform. Det är en mental resa som både individer och organisationer måste ta sig igenom. Vi behöver förstå att världen ser annorlunda ut i dag än de flesta betraktar som normalt och önskvärt. Och vi måste acceptera, även om det är jobbigt, att det finns målkonflikter och att vi behöver prioritera beredskapsaspekter mer. Det innebär kostnader och att man inte kan prioritera andra samhällsmål lika högt som många är vana vid historiskt. Det kan vara smärtsamt. Men alternativet, att inte prioritera beredskapsförmågor högre kan vara ännu värre i längden.
Det är synonymt med att gå in i ett annat läge?
– Det är tyvärr där vi är. Vi kan inte säga att vi har ett försämrat säkerhetsläge och att vi prioriterar beredskap samtidigt som många beslut baseras på liknande överväganden som de har gjort de senaste 20 åren. Samhället har byggt upp en stor säkerhetsskuld som vi nu måste hantera, och dessutom framåt säkerställa att vi inte fortsätter bygga in nya sårbarheter. I alla små och stora beslut och analyser i vardagen så behöver vi tänka på beredskap. Vi ska komma ihåg att en väldigt stor del av de regelverk, processer och ställningstaganden som vi har idag i samhället är baserade på en balans mellan olika samhällsmål som togs fram under en tid när beredskap inte var prioriterat. Nu har vi en annan värld och delvis andra samhällsmål som behöver vägleda oss. Det kommer inte räcka att avsätta ett par personer som jobbar med beredskapsfrågor samtidigt som resten av organisationen fortsätter med samma prioriteringar som tidigare.
Går det kombinera beredskap med andra mål?
– Det finns alltid målavvägningar. Det som är risken är man tror att ett plus ett blir tre. Det är inte ovanligt att många beskriver och försöker förmedla linjära och positiva samband mellan stärkt beredskap och allt annat positivt som man vill uppnå. Det är en förenklad bild av verkligheten som kan vara skadligt att tro på. Det jag säger är att beredskap är en viktig aspekt, miljö- och klimathänsyn är andra viktiga aspekter, konkurrenskraft en tredje. Det är helt olika mål som sällan är linjärt förstärkande, även om man försöker beskriva dem så. Givetvis finns det synergier mellan de här målen ibland, men också målkonflikter. Man behöver se båda och hantera de negativa målkonflikterna seriöst. Annars skapas nya risker och sårbarheter även framöver.
Vad behöver hända de närmaste åren?
– Först och främst behöver vi en tydligare målbild och en bredare accepterad mental inställning som gör det möjligt att prioritera beredskapsbehov på rätt sätt. Vad ska värmeberedskapen uppnå, hur ska den regleras och finansieras? Det som måste styra är i grunden uppvärmningsbehovet, fastigheter behöver värmas för att undvika att skador uppstår och människor behöver varma utrymmen för att klara sig. Så är det i vardagen och så är det även under kris.
Men utmaningarna ökar vid kris och krig och komforten behöver kanske inte vara lika stor. Det finns inget alexanderhugg som enkel åtgärd för en bättre beredskap. Det är en palett med väldigt många åtgärder som måste till - juridiska, tekniska och inte minst mentala. De här åtgärderna kommer att gå i otakt, vissa kommer ta lång tid. Vissa förutsättningar kan klargöras i närtid och andra kanske först om fem år. Det finns inga färdiga svar för hela resan till en stärkt beredskap men vi måste ändå ta steg framåt. Ofta är det egentligen relativt enkelt att se vad nästa viktiga steg är i utvecklingen, om man sorterar bort dåliga råd från mer underbyggda.
Vad kommer det kosta?
– Jag tror inte att det finns några riktigt bra sammanställda uppgifter om det. Men vi är ju inte beredda att betala det dubbla för uppvärmningen i vardagen bara för att vi ska ha en stärkt beredskap. Det finns givetvis en begränsning. Det är därför det är så viktigt att vi tänker igenom det här och ser till att det blir smarta lösningar. Några smarta och kostnadseffektiva åtgärder är att se till att vi har ett regelverk som gör det möjligt att förbereda oss för genomtänkta undantag från administrativt gränssättande men mindre relevanta lagkrav vid kriser. Det finns många skarpa röda linjer i dag, utsläppsbegränsningar till luft och vatten och arbetstidsbegränsningar är exempel på regelverk som begränsar handlingsutrymmet att planera för mer flexibla åtgärder under kriser. Om vi kan förbereda fler undantag från begränsande regelverk som skapar fler problem än nytta vid kriser så får vi ett större handlingsutrymme i skarpt läge och då kan vi också jobba mer kostnadseffektivt.
Den 28 januari pratar Mikael Toll på Värmemarknad Sveriges konferens Värmemarknaden i energiomställningen på Westmanska i Stockholm. I höstas tog han fram rapporten Värmeberedskap - Kunskapsunderlag för fortsatt dialog tillsammans med Mikael Odenberger och Kjerstin Ludvig.
