Varmare klimat kan ge mer el från svenska älvar
Tillrinningen till svenska älvar kommer att öka som en följd av klimatförändringarna, vilket kan ge mer el från svenska vattenkraftverk. Det framgår av forskningsprojektet KLIVA, där Profu medverkat.
" Analyserna visar att vattenkraftens balanseringsförmåga inte påverkas negativt av ett varmare klimat utan bedöms förbli på samma nivå som idag. "
- Ebba Löfblad
I projektet har forskare och experter analyserat hur tillrinningen förändras av klimatförändringar och hur det påverkar vattenkraftens produktions- och reglerförmåga. De har också undersökt vilka konsekvenser det kan få på den långsiktiga utformningen av elsystemet. KLIVA är unikt genom att det har engagerat ett flertal olika forskardiscipliner och modeller för att svara på projektets frågeställningar. Inom projektet har det varit ett nära samarbete mellan hydrologer, klimatmodellexpertis, kraftingenjörer, vattenkraftsexperter och energisystemanalytiker.
– Vi avslutade nyligen projektet och analyserna inom KLIVA stärker slutsatserna från andra liknande studier som pekar på att ett varmare klimat kommer innebära ett förändrat säsongsmönster i nederbörden och en ökad potential till mer vattenkraftproduktion. Detta till följd av ökad nederbörd och tillrinning, säger Ebba Löfblad på Profu.
Projektet KLIVA - Klimatförändringarnas inverkan på vattenkraftens produktions- och reglerförmåga, har letts av Energiforsk. Ett tiotal forskare och analytiker från Profu, Chalmers, KTH, och SMHI har medverkat för att fördjupa kunskapen om klimatförändringarnas påverkan på den svenska vattenkraften.
I projektet har man undersökt hur tillrinningen påverkar tio svenska älvar, som står för 90 procent av den installerade effekten och 90 procent av den producerade el från vattenkraften. Resultaten visar att den pågående klimatförändringen leder till en förändrad tillrinning, både i volym och över tid. Det kan gälla såväl mellan olika dygn som sett över olika år.
De större älvarna i norr påverkas främst av mängden snö som ansamlas under vintern och tidpunkten för vårfloden, medan älvarna i söder snarare påverkas av förändringar i total nederbörd och avdunstning. Analyserna visar att den totala årsproduktionen stiger i de flesta snödominerade älvsystemen, medan den sjunker eller förblir konstant i de andra älvarna. Vidare framgår att vattenkraftproduktionen förväntas stiga med i genomsnitt 2,8–4,5 TWh/år, beroende på hur mycket den globala medeltemperaturen ökar. Den lägre produktionsökningen utgår från en höjning med 1,5 grader och den högre produktionsökningen utgår från om temperaturen blir runt 3 grader högre än förindustriella nivåer.
Analyserna visar att vattenkraftens balanseringsförmåga inte påverkas negativt av ett varmare klimat utan bedöms förbli på samma nivå som idag.
Vattenkraften bedöms samtidigt att få en allt viktigare roll de kommande decennierna med att balansera en ökad andel väderberoende elproduktion från vind och sol. – Även om ett förändrat klimat har tydliga effekter på den svenska vattenkraften är det mycket troligt att andra faktorer får ännu större påverkan. Det gäller framför allt den pågående utvecklingen av el- och energisystemet, tillsammans med den kommande miljöprövningen av vattenkraften, säger Ebba Löfblad.
