Systemstabilitet utgör, tillsammans med eleffekttillräcklighet, grunden för elsystemets leveranssäkerhet. Systemstabilitet avser funktionen att hålla elsystemet stabilt och under kontroll under själva driften, eleffekttillräcklighet avser tillgängliga effekttillgångar i förhållande till efterfrågan.  

För att svara på frågan om stabiliteten har förändrats har forskarna bland annat analyserat 100 gigabyte frekvensdata med mätpunkter var tiondels sekund från 2015 till och med juni 2024.  

– Det finns inget i de data som vi har tittat på som pekar på att det blivit mindre stabilt under den här förändringen det senaste årtiondet. Snarare tvärtom, säger Mikael Odenberger i en intervju i Dagens Nyheter.

Men stabiliteten har inte kommit av sig själv, betonar Mikael Odenberger. Systemansvariga aktörer har kontinuerligt utvecklat och anpassat tekniken för att möta de nya förutsättningarna.  

Att elsystemet är stabilt betyder inte att det saknas stora utmaningar för elsystemet. En fortsatt stabilitet kräver kontinuerligt arbete för att möta olika typer av förändringar i elsystemet på produktionssidan såväl som efterfrågeändringar. Effektbrist är en annan stor utmaning, särskilt i södra Sverige, och inte minst kalla och vindstilla vinterdagar när elanvändningen är som störst. 

Studien konstaterar också att direkta urskiljbara kostnader för att upprätthålla systemstabilitet hittills utgjort en mindre andel av den totala kostnaden för elförsörjningen.  

– Vi har ingen anledning att tro att dessa kostnader kommer skena, särskilt inte med tanke på de omfattande investeringar i produktion och elnät som väntar om elektrifieringen och klimatomställningen ska bli verklighet, säger Mikael Odenberger. 

Delar av studien presenterades på ett av Energiföretagens seminarium i Almedalen i början av sommaren.

Läs mer och ta del av hela rapporten på Energiforsks hemsida.