Andelen isolering som läggs på deponi börjar bli märkbar, inte minst mot bakgrund av att andra deponerade avfallsslag minskar. Den fluffiga isoleringen tar upp volym och är svår att komprimera. Följden kan bli sviktande, ostadiga deponier. Därtill utgör deponerad isolering ett slöseri med resurser.

– Isoleringsmaterial som består av stenull eller glasull har lång livslängd och borde kunna återbrukas och återvinnas i högre utsträckning, säger Lina Bergström, expert inom cirkulär ekonomi på Profu.

Utmaningen är att materialet är känsligt för fukt och smuts. Återvinning kräver idag att stenull och glasull samlas in separat och att det förvaras torrt och rent. I dag hamnar det ofta i blandade fraktioner med annat bygg- och rivningsavfall.

– Vår kartläggning visar att det finns stor potential att utveckla arbetet med insamling och hantering av isolering, både på kommunernas återvinningscentraler och i producentledet, säger Lina Bergström.

Producenterna har i dag system för att ta tillbaka överbliven isolering från byggnation och renovering men inte från rivning. För att öka återvinningen krävs också att producenterna återtar även andra tillverkares material. Avfallsanläggningarna kan i sin tur stimulera utsorteringen av isolering genom differentierade mottagningsavgifter.

– Kommunerna kan också bidra till omställningen genom pilotförsök tillsammans med producenterna för att komma vidare och bygga kunskap tillsammans. Nyckeln är dialog och samarbete, säger Lina Bergström.

Rapporten är publicerad i Avfall Sveriges rapportserie.