Sömlös forskning om hållbart mode
Hela textilsystemet behöver ställas om och alla delar måste finnas på plats. Det konstaterar forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder som har nystat i både små och stora perspektiv på plaggen vi bär.
– Vi befinner oss på ett experimentstadium just nu. Aktörer längs hela den textila värdekedjan testar sig fram med olika initiativ och styrmedel för större hållbarhet, säger Hanna Ljungkvist Nordin, delprojektledare och senior expert på Profu.
Formasprojektet Framtidens hållbara kläder går mot sitt slut med ett lapptäcke av lärdomar. På Borås Textile Days i november presenterade forskare och experter resultat, målbilder och framtidsvisioner.
– Vi är på rätt väg, samtidigt går omställningen för långsamt. Tillväxten sker fortfarande i hög grad i lågprissegmentet med fast fashion och en ökande andel direktimport som pressar priserna och riskerar att öka konsumtionen av lågkvalitetsplagg, säger Hanna Ljungkvist Nordin.
Kombinationen av åtgärder som styr både prissättning, design och cirkularitet är ett måste, samt att kraven gäller alla som verkar på EU:s marknad.
– Vi måste göra det lätt för konsumenter att handla cirkulärt och hålla liv i sin garderob längre. Kanske måste vi våga vara tuffare mot direktimport. Det behövs också mer forskning och teknisk innovation, inte minst inom textilåtervinning, säger Hanna Ljungkvist Nordin.
Axplock ur forskningsresultaten
Klimatvinsten av att återvinna textilfibrer beror på hur energi- och resurseffektiv själva processen är, och hur mycket nyproducerad textilråvara det återvunna materialet ersätter. Förbrukningen av vatten och kemikalier är betydligt lägre med återvunnen textil. Störst klimatvinst ligger i återanvändning.
Kostnaden för hög kvalitet och hållbara affärsmodeller är ett fortsatt stort hinder. Miljöbelastningen från konventionell textilproduktion måste avspeglas på prislappen.
Nya regelverk och direktiv är på gång, bland annat ekodesignförordningen, producentansvar, digitala produktpass och separat textilavfallsinsamling. Dessa regelverk måste vara lätta att förstå och tillämpa, inte minst för små och medelstora företag.
Digitala plattformar för cirkulära tjänster måste vara mer användarvänliga och prisvärda, framförallt om de ska kunna nå nya konsumentgrupper och inte bara de redan frälsta.
I projektet ingår forskare och medarbetare från IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Borås, inklusive Textilhögskolan och Science Park Borås, Lunds universitet samt Profu.
Ta en titt på det hållbara textilsystemet år 2035 i denna fyra minuter långa animation!
