Policykartläggning: EU driver på för en mer hållbar textilindustri
– Inom EU pågår en rad initiativ för att få textilindustrin mer hållbar. Det märks redan att detta får många aktörer inom kläder att tydligare fokusera på cirkulära affärer, säger Hanna Ljungkvist Nordin på Profu, som kartlägger policyfrågor i projektet ”Framtidens hållbara kläder”.
Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet genomförs av Profu, Högskolan i Borås, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet omfattar tre arbetspaket och Profu ansvarar för den del som rör policys, i samverkan med Science Park Borås. Det handlar i praktiken om att ta reda på vilka politiska åtgärder som behövs för att stödja en övergång till hållbara kläder.
" Det är extremt många hållbarhetspolicys som är på gång inom EU just nu som berör textiler. "
- Hanna Ljungkvist Nordin
På ett övergripande plan presenterade EU sin Textilstrategi i mars i år, vilket är en del av den gröna given. Här målas en vision av en hållbar textilindustri 2030 upp med flera olika beståndsdelar. Det handlar bland annat om digitala produktpass som kommer att införas på en rad produkter och där textilier blir den första produktgruppen där man testar detta. Varje produkt kommer att ha ett digitalt produktpass, vilken innehåller användbar information kring vad produkten innehåller, var den är producerad och hur ska den tas om hand när den blir avfall med mera.
Den stora floran av godtyckliga hållbarhetsmärkningar ska regleras, vilket ska stärka konsumenterna så att de enklare kan göra hållbara val.
EU arbetar också med ett nytt Ekodesigndirektiv som ska omfatta fler produktkategorier och fler hållarhetsaspekter. Ekodesigndirektivet har hittills helt haft fokus på energieffektivisering av elektronik, men nu breddas alltså direktivet. Detaljerna återstår att formulera, men för textil kan det till exempel handla om att man inför olika bestämmelser för hur stor andel återvunna fibrer ett klädesplagg måste innehålla eller märkning kring hur lång livslängd ett klädesplagg förväntas klara.
Strategin talar också om införandet av producentansvar för textil med separat utsortering 2025, samt förbud mot kassering av osålda varor.
– Att det pågår så mycket arbete kring nya lagar för textiler gör det extra intressant när jag intervjuar aktörer i hela värdekedjan kring kläder det vill säga från produktion, handel och återvinning. Där ska jag se ta reda på vilka policys dessa aktörer tycker är verksamma, vad vill de se och vad som hjälper dem och vilken typ av stöd de behöver för att ställa om, säger Hanna Ljungkvist Nordin och fortsätter:
– Det är en väldig bredd bland aktörer. Jag vill ha alla perspektiv, för man har väldigt olika förutsättningar beroende på var i värdekedjan man är. Utifrån mina intervjuer är målet att få fram policyrekommendationer från olika aktörers perspektiv och visa på vilka policys som driver hållbarhet på mest effektivt sätt.
Det kommer även annan lagstiftning som berör textil. Det rör bland annat spårbarhet och transparens i värdekedjan. Det omfattar hela leverantörstörskedjan, så att människor inte utnyttjas i produktionen av textiler, utan har drägliga arbetsförhållanden och att man som producent lever upp till miljökrav.
– Det är bra att det händer så mycket på EU-nivå vad gäller textilier för det har det inte gjort det tidigare. Att EU nu på ett tydligt sätt pekat ut riktningen för textilier märks också bland de aktörer jag intervjuar och inom klädindustrin är det ett helt annat fokus på cirkulära affärer än det har varit tidigare, säger Hanna Ljungkvist Nordin.
– Många nya aktörer startar med utgångspunkt i att vara hållbara och cirkulära, men även befintliga aktörer testar nya affärsmodeller, säger hon vidare.
Forskningsprojektet omfattar även ytterligare två arbetspaket. Högskolan Borås och Lunds universitet genomför nu en fältstudie där 33 hushåll studeras under några månader. Det är hushåll som använder digitala kanaler för att köpa, hyra eller laga kläder.
IVL håller också på att färdigställa en rapport, som ska vara klar vid årsskiftet, där de har kartlagt kapaciteten för sortering och återvinning av använda kläder i Europa. De har identifierat över 40 aktörer i Europa som arbetar med dessa områden. Under nästa år kommer IVL att göra livscykelanalyser kring några av de mest lovande teknikerna för just sortering och återvinning.
I projektet ingår forskare och medarbetare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Högskolan i Borås, inklusive Textilhögskolan och Science Park Borås, samt miljökonsultföretaget Profu. Projektet pågår fram till slutet av 2024 och finansieras av Formas.
Projektet är knutet till forskargrupperna Styrning av textila värdekedjor och Digital konsumtion, vid Högskolan i Borås:
Forskargruppen Styrning av textila värdekedjor
