− Frågan är aktuell hos många aktörer och därför händer det saker i hela värdekedjan, från design och tillverkning till användning, källsortering och återvinning - vilket är mycket glädjande, säger Hanna Ljungkvist Nordin, som arbetar med resurseffektivitet och cirkularitet på Profu. 

Bland annat pågår på olika håll utfasning av onödiga plastförpackningar, investeringar i anläggningar för att förädla återvunnen plast och utveckling av datainsamling som ska motivera till mer källsortering. Verktyg för hållbar plastupphandling är ett annat exempel liksom utvecklingen av olika pantsystem. 

Många politiska beslut är också på gång både nationellt och på EU-nivå, som ny förpackningslagstiftning och ekodesignförordningen. 
 
− Så länge vi har fossilbaserad plast i avfallsströmmarna kommer avfallsförbränning att generera direkta utsläpp. Eftersom många kraftvärmeanläggningar eldar just avfall är det här en viktig fråga för uppvärmningssektorn, säger Hanna Ljungkvist Nordin. 

I dag utgör plastavfallet i stort sett den enda källan till direkta fossila utsläpp för fjärrvärmesektorn. Det är därför en viktig fråga för att uppvärmningssektorn ska bli fossilfri. 

− På sikt kan en del av utsläppen fångas in genom CCS, Carbon Capture and Storage, eller CCU, Carbon Capture and Utilisation, men det behövs i första hand stora insatser i hela samhället för att så lite fossil plast som möjligt ska gå upp i rök, säger Hanna Ljungkvist Nordin. 

Plastkartan är framtagen inom ramen för Profu-ledda Färdplan för fossilfri uppvärmning som ett led i arbetet med att sprida goda exempel för att minska uppvärmningssektorns klimatpåverkan. 
 
Kartan är inte heltäckande, utan lyfter snarare fram ett urval inspirerande exempel längs olika delar av plastens livscykel.