54 miljoner kronor till forskning om energisystemets utveckling
Nepp (Nordeuropeiska Energiperspektiv) tilldelas 29 miljoner kronor av Energimyndigheten och med en total budget på 54 miljoner kronor blir ett av landets största forskningsprogram kring energisystemets utveckling. Profu leder projektet tillsammans med Energiforsk.
Målet med Nepp är att visa på utvecklingsvägar och vägval mot ett hållbart, robust och kostnadseffektivt energisystem. Projektet leds av Jenny Westerberg och Ebba Löfblad på Profu samt Markus Wråke och Stefan Montin på Energiforsk.
" Den röda tråden under projektet kommer att vara hur vi kan utforma ett elsystem som möter den ökade efterfrågan av el vid varje tidpunkt fram till 2035 och därefter. "
- Jenny Westerberg, Profu
För att elsystemet ska fungera har även andra delar i energisystemet en viktig roll. Det gäller inte minst fjärrvärme, som avlastar elsystemet för uppvärmning och som är central för kraftvärmeproduktion. Industrin har också stor betydelse eftersom det framför allt är där som den ökade efterfrågan på el förväntas ske till följd av omställningen från fossila bränsle till fossilfri el, fortsätter Jenny Westerberg.
Även transportsektorn spelar stor roll för elsystemet och hur stor påverkan den får beror på hur stor andel som elektrifieras och när i tiden det sker.
– I Nepp undersöker vi hur vi ska utforma elsystemet och till det knyter vi flera frågeställningar. Det kan exempelvis handla om att vi behöver titta närmare på vattenkraftens roll, hur vi kan få till en ökad flexibilitet, i vilken utsträckning som elnäten behöver byggas ut, fjärrvärmens roll osv, säger Jenny Westerberg.
Som grund i forskningen kommer man att utgå från scenarier för hur omvärlden kan komma att utvecklas och hur det påverkar både efterfrågan och produktionen av el och andra energibärare.
– Vi kommer att börja med ett av Energimyndighetens scenarier. Det passar bra eftersom Energimyndigheten nu ingår i Nepp och nyligen har gjort ett omfattande scenarioarbete, säger Ebba Löfblad på Profu.
Tack vare det ökade anslaget kommer även flera doktorander att bidra i arbetet i denna etapp. Deras forskning kommer att bedrivas på Chalmers, KTH och Högskolan i Gävle.
– Det är också flera forskningsorganisationer likt Profu som är med i projektet, men till skillnad från forskarna på högskolorna kommer vi att vara mer snabbfotade och ta oss an aktuella frågeställningar. Vi har också en viktig roll att syntetisera det som forskarna får fram, det vill säga tanka av deras resultat under projektets gång, säger Ebba Löfblad.
I och med Energimyndighetens medverkan ökar tempot i programmet, men man har redan gjort fler studier och en rapport som fått stor uppmärksamhet är ”Lowering prices in a hurry” https://energiforsk.se/media/31587/lowering-prices-in-a-hurry.pdf som handlar om Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser på elsystemet.
Fakta:
Forskningsprogrammet Nepp har funnits i 25 år och hade ursprungligen sitt fokus på el i Norden, men är numera breddat till hela energisystemets utveckling i norra Europa. Nuvarande etapp har en budget på 54 miljoner kronor, vilket är en rejäl höjning mot tidigare etapper. Av dessa medel står Energimyndigheten för 29 miljoner kronor, medan resterande kommer från näringslivet och Svenska kraftnät.
De aktörer som är tänkta att delta i denna etapp är följande:
Högskolor/universitet
o Chalmers Energiteknik
o Chalmers Elkraftteknik
o Kungliga Tekniska Högskolan, KTH
o Handelshögskolan i Göteborg
o Handelshögskolan i Stockholm
o Högskolan i Gävle
o Uppsala universitet
o Institutet för Näringslivsforskning
o Umeå universitet
o Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Forskningsföretag med mera
o Profu
o Energiforsk
o IVL
o EA Energianalyse
o Energy Modelling Lab
o Hertie School
Fler kan tillkomma vid behov.
