– Kommuner har haft energiplaner i flera decennier men energi- och klimatomställningen gör att många kommuner behöver anpassa eller utveckla arbetssätt och styrning för att skapa förutsättningar och engagemang för omställningen lokalt, säger Kjerstin Ludvig, som driver projektet tillsammans med Julia Renström på Profu.  

Kjerstin Ludvig ser ett stort intresse för frågan om energiplanering, men också hur svårt det kan vara för kommuner att säkerställa förutsättningarna för att arbeta med frågan såväl strategiskt som operativt.  

– Det här projektet går ut på att identifiera de frågor som kommuner kan behöva besvara i samband med energiplaneringen. Vi vill visa på hur kommuner kan arbeta med framåtlutad energiplanering, där vi trycker på att det är en kontinuerlig process. Själva planen är bara ett litet steg på vägen. Det handlar mycket om att få till organisation och styrning så att energifrågor kommer in i relevanta planerings-, budget- och beslutsprocesser, men då behöver planen först ha konkretiserat vilka som är de viktiga energifrågorna.  

Kommunala energiplaner ser olika ut

– Vi står inför en stor utveckling av energisystemet som kommer beröra oss alla. Kommunerna har en helt central roll genom samordning mellan elleverantörer, nätbolag, lokalt näringsliv, grannkommuner och hela regionen. Kommunerna har också en viktig roll relaterat till acceptansfrågor runt till exempel utveckling inom energiinfrastruktur och lokal kraftproduktion, säger Kjerstin Ludvig.

– Sedan ser kommunala energiplaner väldigt olika ut, vilket är naturligt eftersom förutsättningarna är väldigt olika. Somliga kommuner är industritunga och kommer ha större förändringar i elbehov än andra. Kommunerna har också olika möjligheter och utmaningar för att exempelvis bygga ut vindkraft eller batterilager. Vissa kommuner äger det lokala energibolaget, andra inte. Oavsett allt detta är har alla kommuner en viktig roll i att skapa förutsättningar för trygg energiförsörjning, vilket är nödvändigt för lokal, regional och nationell utveckling och konkurrenskraft. 

Lärandenätverk och kunskapshöjning

Under året ligger fokus i projektet på de tre fallstudiekommunerna och det gemensamma lärandenätverket. Syftet med lärandenätverket är att kommunrepresentanterna ska få möjlighet att dela erfarenheter och diskutera gemensamma frågeställningar, säger Julia Renström.

– Vi försöker också bidra med generell kunskapshöjning kring energiomställningen. Under hösten ska vi börja arbeta med handboken, som vänder sig till kommunala tjänstemän och kompletterar den vägledning som Energimyndigheten redan har tagit fram.

– Det finns ett stort värde bara i att träffas och dela med sig av sina utmaningar. Energifrågan är komplex och omfattar så många områden. Det är fullt förståeligt att många brottas med hur de ska hitta en riktning och gå från ord till handling.