Det visar fyra olika forskningsgrupper, varav Profu är en av dem, som var för sig har modellerat hur elsystemet i Sverige kan utvecklas till 2035, det vill säga innan eventuellt ny kärnkraft kan finnas på plats.

Idag kommer runt en fjärdedel av elen i landet från vindkraft. Som en följd av utbyggnaden av mer väderberoende elproduktion kommer också elpriserna att variera mer, och troligtvis jämnas ut mellan norra och södra Sverige.

En viktig fråga för industrins konkurrenskraft är om Sverige kommer fortsätta att ha lägre elpriser än konkurrentländer i Europa. De fyra gruppernas resultat skiljer sig en del, men sammantaget pekar de mot att Sveriges elpriser närmar sig Europas.

Om industrins efterfrågan på el blir mycket hög pekar resultaten på att elpriserna på elbörsen före skatt i snitt ser ut att hamna mellan 50 och 75 öre per kWh i hela landet 2035. Det kan jämföras med att elpriserna 2023 i snitt var 64 öre per kWh, medan det år 2024 var i snitt 41 öre per kWh.

För att elsystemet ska fortsätta kunna leverera den el som efterfrågas alla årets timmar krävs att Sverige bygger gasturbiner, olika typer av energilager och att vattenkraften används annorlunda för att balansera systemet. Dessutom behöver olika elkonsumenter vara mer flexibla i när de förbrukar el.

En stor osäkerhet i rapporten är när industrins efterfrågan av el ökar och hur mycket, vilket påverkar såväl behovet av investeringar i ny elproduktion, som elpriset och Sveriges import och export av el.

Arbetet är utfört på uppdrag av Energiforsk inom forskningsprojektet Nepp - Nordeuropeiska energiperspektiv. Nepp projektleds gemensamt av Profu och Energiforsk.