Energitorvens klimatpåverkan i ett
utvidgat systemperspektiv

Torv har använts i den svenska energiproduktionen under lång tid och anläggningar som eldar torv omfattas fortfarande av det svenska elcertifikatsystemet. Torvens roll i det framtida energisystemet är dock högst osäker genom dess emissioner av klimatgaser vid förbränning av torv. IPCC jämställer torvens växthusgasutsläpp vid förbränning med dem från fossila bränslen, och anläggningar som använder torv ingår därför i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Eftersom klimatpåverkan från användning av torv för energiproduktion är ett ämne som har diskuterats mycket under de senaste decennierna, har det genom åren genomförts många studier och livscykelanalyser som har studerat klimatpåverkan från torvmarker, torvanvändning och återställning av torvmarker framförallt i Finland, där man har en stor inhemsk användning av torv, men även i Sverige. De livscykelanalysstudier som har genomförts av torvens klimatpåverkan visar på betydande skillnader i klimatpåverkan, både positiva och negativa effekter, beroende på vilken torvmark man utgår ifrån, hur torvtäkten anläggs, hur torven skördas samt inte minst hur torvtäkten därefter återställs. Även om emissionerna vid förbränning av energitorv är betydande, finns det en rad faktorer som kan bidra till att nettoklimatpåverkan från användning av energitorv inte är lika betydande som då man enbart ser till de direkta utsläppen vid förbränning. Det finns dessutom en betydande tidsaspekt att ta hänsyn till när det gäller torvens klimatpåverkan. Tidsaspekterna hänger dels samman med det faktum att torv tillväxer, om än långsamt, dels att utsläppen från torvproduktion och förbränning av energitorv delvis kompenseras genom upptag av koldioxid i levande biomassa när en torvtäkt återställs genom beskogning.

I ljuset av torvens osäkra framtid som bränsle samt nya forskningsresultat kring växthusgasutsläpp från torvmarker har Svensk Torv och Neova efterfrågat en ny belysning av energitorvens klimatpåverkan, där man tar hänsyn till hela nettoklimatpåverkan av att använda torv som bränsle. Profu har därför, på uppdrag av Svensk Torv och Neova, samt med finansiering från Torvforsk, analyserat energitorvens klimatpåverkan i ett utvidgat systemperspektiv. Övriga finansiärer omfattar Sandviken Energi, Skellefteå Kraft, Mölndal Energi, Karlskoga Kraftvärmeverk samt Kommunbränsle i Ådalen.

Projektet har varit uppdelat i tre delar med en huvudstudie samt två fallstudier. Huvudstudiens främsta syfte har varit att för ett antal olika scenarier med hjälp av den så kallade konsekvensmetoden analysera den totala nettoklimatpåverkan som orsakas av energitorvanvändningen, där man tar hänsyn till både upptag och utsläpp i olika delar av kedjan från torvmark, via torvbruk till förbränning av energitorv samt återställningsval av torvtäkten. Denna del av projektet har omfattat en övergripande insamling av information och referensdata. Det har också genomförts ett flertal träffar och samtal med forskare inom området, där en viktig del i dessa samtal har varit att diskutera metodik samt säkerställa kvaliteten på de antaganden och referenser som har använts för analysen. De två fallstudierna har formen av två så kallade utökade klimatbokslut, som beskriver ett energiföretags hela nettoklimatpåverkan i ett utvidgat systemperspektiv. Inom energibranschen idag redovisas nästan uteslutande endast de förbrännings- och produktionsrelaterade utsläppen för de företag som använder torv i sin energiproduktion. Den utökade scenarioanalysen för torv som har tagits fram inom ramen för huvudstudien utgör därmed ett viktigt komplement till de två klimatbokslut som har genomförts för Sandviken Energi respektive Neovas fjärrvärmeproduktion i Kramfors. I syfte att illustrera konsekvenserna av att inkludera den utökade scenarioanalysen för torvanvändning i klimatboksluten ges i den nu publicerade rapporten även exempel från resultatet från fallstudierna. Respektive företags klimatbokslut redovisas däremot i sin helhet som separata rapporter och finns inte tillgängliga via Svensk Torvs hemsida.

Ladda ned rapporten från Svensk Torvs hemsida!

Läs artikel i tidningen "Svensk Torv", nr 1/2018. (Artikeln finns på sid. 8-9).

 

EBBA LÖFBLAD,
email: ebba.lofblad@profu.se
mobil: 0704 - 74 90 23

MATTIAS BISAILLON,
email: mattias.bisaillon@profu.se
mobil: 0703 - 64 93 50

JOHAN SUNDBERG,
email: johan.sundberg@profu.se
mobil: 0706 - 21 00 81