Orware-modellen

ORWARE är en beräkningsmodell för utvärdering av miljöpåverkan från hantering av avfall. Modellen kan hantera både fasta och flytande, organiska och oorganiska avfall från olika källor. Grunden för modellering av avfallshantering i ORWARE är att de avfallsslag som hanteras kan beskrivas på elementnivå, d.v.s. deras sammansättning av näringsämnen, kol, föroreningar som tungmetaller etc.

ORWARE-modellen har utvecklats sedan början av 1990-talet. Utvecklingen startade som ett forskningssamarbete mellan KTH, SLU, JTI och IVL. Utvecklingsarbetet ledde till en rad forskningsartiklar, avhandlingar och större studier. Numera används och vidareutvecklas modellen främst av Högskolan i Gävle, Profu, SLU och JTI.

Profu har inom ramen för projekt under 2010-2017 vidareutvecklat ORWARE. Detta gäller såväl tekniska data som t.ex. avfallsflöden och verkningsgrader hos olika behandlingstekniker som ekonomiska data (t.ex. behandlingskostnader och intäkter från utvunna produkter) och data rörande klimatpåverkande utsläpp. Vidare har beskrivningen och analysmöjligheterna av olika typer av materialåtervinning och biologisk behandling breddats och fördjupats.

ORWARE är uppbyggd av ett antal moduler som beskriver en process eller behandling. För att kunna beskriva dessa olika delar som utgör avfallshanteringen krävs en stor mängd information. Inför varje nytt projekt görs en avvägning hur mycket av informationen som måste inventeras i det specifika fallet. Avfallen följs genom modellen från källorna (hushåll, industrier etc.) via insamling och transporter till behandlingsanläggningar till slutlig användning, nya produkter eller deponering.

 

MATTIAS BISAILLON,
E-post: mattias.bisaillon@profu.se
Mobil: 0703 - 64 93 50

Exempel på Profu-projekt med ORWARE-modellen (2010-2017)

• Klimatutvärdering fyrfacksystem i Svenljunga (2017), på uppdrag av Svenljunga kommun

• Klimatutvärdering av framtidens insamlingssystem i SÖRAB-regionen (2016-2017), på uppdrag av SÖRAB

• Ekonomisk utvärdering av insamlingssystem för hushållsavfall från småhus i Sollentuna (2015), på uppdrag av Sollentuna Energi och SÖRAB

• Klimatutvärdering fyrfacksystem för villor i Landskrona (2015), på uppdrag av LSR

• Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv (2015), på uppdrag av Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund och deltagande kommuner inom Smart Energiöverenskommelsen

• Klimatvärdering av torrötningsanläggning för matavfallsrejekt (2015), på uppdrag av Göteborgs Stads Kretslopp och Vatten

• Utvärdering av insamlingssystem för hushållsavfall från småhus i Sollentuna (2014-2015), på uppdrag av Sollentuna Energi och SÖRAB

• Klimatutvärdering av åtgärder och mål i Borås stads avfallsplan (2014), på uppdrag av Borås Energi och Miljö

• Systemanalys kring möjliga konsekvenser av förslag i ”Hållbar återföring av fosfor” (2014), på uppdrag av Avfall Sverige

• Nytt etappmål för materialåtervinning och återanvändning (2013), på uppdrag av Naturvårdsverket

• Waste Refinery-projektet ”Styrmedel för ökad biogasproduktion” (2013)

• Waste Refinery-projektet ”Bränslekvalitet - Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning” (2013)

• Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering (2012-2013), på uppdrag av Waste Refinery, SÖRAB med flera

• Waste Refinery-projektet ”Perspektiv på framtida avfallsbehandling” (2011-2013)

• Analys av klimatpåverkan från materialåtervinning av plastförpackningar (2012), på uppdrag av Förpacknings- och tidningsinsamlingen

• Utvärdering av föreslaget nationellt miljömål för materialåtervinning utifrån ekonomi och klimatpåverkan (2011), på uppdrag av Naturvårdsverket

• Analys av konsekvenser ur ett klimatperspektiv av uppsatta mål i den regionala avfallsplanen A2020 för Västra Götalandsregionen (2010), på uppdrag av Kretsloppskontoret i Göteborg (2010) (2013)

• Ekonomisk analys av Borås Energi och Miljös affärsområde Biogas (2010), på uppdrag av Borås Energi och Miljö