EPOD-modellen

EPOD-modellen (European POwer Dispatch) är resultatet av ett mångårigt forskningssamarbete mellan Chalmers och Profu. Med EPOD kan man i detalj analysera kraftproduktionen, timme för timme, för ett givet år och för en given geografisk systemgräns. Modellen lämpar sig särskilt väl för analys av den ökande variabiliteten på elmarknaden som en konsekvens av utbyggnaden av förnybar elproduktion. Produktionsanläggningarna i EPOD-modellen tas i anspråk efter stigande rörlig produktionskostnad med hänsyn till olika produktionsbegränsningar såsom reglermöjligheter och tillgänglighet samt start- och dellastkostnader (försämrad verkningsgrad) för olika termiska kraftslag. Start- och dellastkostnader kan under vissa perioder få betydelse för produktionens sammansättning och, därmed, elpris. Sol- och vindkraft styrs enbart av sol- och vindförhållanden (utifrån inlagda produktionsprofiler) och är därmed inte styrbara. Vattenkraft består av både reglerbar och icke-reglerbar kapacitet.

De olika länderna i modellbeskrivningen är indelade i olika antal prisområden för att beskriva viktiga begränsningar i de interna transmissionsnäten. Exempelvis är Sverige indelat i de fyra verkliga prisområdena och Tyskland är i modellen indelat i fem prisområden (trots att det i verkligheten endast finns ett formellt prisområde i nuläget). Typiska beräkningsresultat från en EPOD-körning inkluderar elproduktion per timme, bränsleslag samt region, CO2-utsläpp, elhandel mellan länder eller regioner och marginalkostnader för att producera el i de olika regionerna. Mer om EPOD-modellen finns att läsa i bland annat i Johnsson et al. (2014).1

1) Johnsson F., Unger T., Axelsson E. och Claeson-Colpier U. 2014, ”European Energy Pathways – Towards a Sustainable European Electricity System”, ISBN: 978-91-978585-6-4.

 

THOMAS UNGER,
E-post: thomas.unger@profu.se
Mobil: 0702 - 12 23 99

JOHAN HOLM,
E-post: johan.holm@profu.se
Mobil: 0730 - 71 86 28