Nu startar nästa etapp av bio-CCS i fjärrvärmesektorn

Profu leder den nya etappen av bio-CCS för fjärrvärmesektorn. En viktig fråga är hur satsningar på bio-CCS ska finansieras.

Den svenska fjärrvärmebranschen kan bidra med negativa koldioxidutsläpp på minst 10 miljoner ton. Det visar den första etappen av bio-CCS för fjärrvärmesektorn, som resulterade i en strategi för bio-CCS. Syftet med strategin var att visa vad som krävs för att fjärrvärmebranschen ska kunna bidra med negativa utsläpp före år 2045 med hjälp av bio-CCS.

Nu ska man jobba för att stötta genomförandet av strategin för bio-CCS. I projektet ska man även få bio-CCS i fjärrvärmesektorn att komma närmare implementering genom samverkan och ökad kunskap.
– Strategin visare att tekniken finns redan idag och går att lösa. Den största utmaningen handlar snarare om finansiering på kort och lång sikt. Det är bland annat detta vi ska fokusera på i denna etapp, berättar Jenny Westerberg på Profu som leder projektet.
– De flesta är överens om att det behövs ett statligt stöd på kort sikt, medan att finansieringen på lång sikt måste bygga mer på marknadsmässiga lösningar, säger Jenny Westerberg vidare.

En viktig del i det statliga stödet är auktionering, som börjar genomföras nästa år. Det är en omvänd auktion med ett tak för hur mycket koldioxidinfångning staten vill betala för. De aktörer som ger lägsta buden att fånga koldioxiden vinner auktionen.
– Ytterligare en viktig fråga rör avfallsförbränning där man får blandande koldioxidströmmar. Där vi ska titta på både utsläppsminskning av fossila utsläpp och minusutsläpp från biogena utsläpp. Utsläppsminskningen som man får från den fossila delen är en bonus, men för att få till den här potentialen måste vi hitta en finansiering.

Projektet kommer att ha åtta arbetspaket, varav två är övergripande och övriga tematiska. Den ena övergripande delen handlar om CCS-implementering i Sverige och då huvudsakligen om omvärldsbevakning och att stötta genomförandet av strategin. Den andra övergripande delen omfattar scenarier för fjärrvärmesektorn med och utan bio-CCS, potential och syntes. 

Tre av de tematiska arbetspaketen har de fokus på policy, affärsmodell, marknad för CCS-krediter, regelverk och standardisering. Resterande tematiska arbetspaket handlar om infrastruktur, lagring och teknik.
– Den del som handlar om lagring är riktigt spännande, men där behöver vi finansiering från Energimyndigheten, vilket vi hoppas kunna få. Där ska SGU (Statens geologiska undersökning) undersöka lagringsmöjligheter i Sveriges närhet och då ska vi särskilt titta på Norge och Danmark, säger Jenny Westerberg och fortsätter:
– Det som talar till Danmarks fördel är att det är kortare transporter från Sverige och det skulle påverka kostnaderna på ett påtagligt sätt.
Intresset för att delta i projektet är stort och ett 20-tal fjärrvärmeföretag deltar.
– Det har också bildats flera kluster av dem vi föreslog i förra etappen, så det händer verkligen saker inom detta område, avslutar Jenny Westerberg.